Framsteg

Just nu känns det som om det händer grejer på hundfronten. Jag har i nästan ett års tid tränat med hundarna vad det gäller hundmöten och skällande i lägenheten. Även om jag inte har nått hela vägen fram, står de inte och skäller på en hund 30 meter bort och helt kontaktlösa, utan jag märker hur de talar om för mig att det är någon längre fram.

Om jag måste möta en hund(trångt eller tillräckligt med plats) så skäller de fortfarande, men inte lika mycket. De tystnar snabbt och om jag lägger så lite vikt vid det som möjligt, märker jag ännu mer förbättring. Det är långt kvar, men jag ser ljuset i tunneln.

Egentligen har aldrig problemet legat i att de är aggressiva. Får de hälsa, kanske få nosa lösa, går det jättebra. Men man vill ju inte att de skall hälsa på alla heller. Jag vill kunna gå, att de skall följa mig och inte skälla. Problemet är ju andra hundägare som naturligtvis tror att mina hundar skall flyga på dem och att de lyfter sina hundar(små) eller om deras hund(grannen har en stor hund) inte går att hålla. Jag vet ju vad mina hundar gör, men jag vet ju inte vad det är för hund jag möter!

Igår var jag med om en otrevlig grej faktiskt och det är då jag vet att vi inte är riktigt framme ännu. Dexter och Oskar flög i hop, det var Dexter som började och jag kan faktiskt säga att jag blev förbannad. Höll Dexter väldigt kort, utan att släppa själva grejen. Då såg jag en hund som kom emot mig. Oskar gjorde ett ryckande i kopplet mot den hunden och jag tappar kopplet. Denna hunden var snäll. Jag skrek på Oskar och han stannade faktiskt upp. Bad om ursäkt hundra gånger om. Pinsamt.

Idag tog jag hundarna och åkte till Dalskog. Har som mål och plan att tänka träna två gånger i veckan fram till tävlingen i Götene den 1/12(officiellt), men jag hade så jävla ont i huvudet och halsen och orkade inte mycket alls. Det blev lite träning och när jag kom hem hade jag feber.... Halsen är som ett rivjärn. Så det har inte blivit mycket av någonting alls idag. Fick tränat lite i alla fall, hade velat träna kanske 50 minuter till, men mådde apa rent ut sagt.