05.30: Startade dagen som en hjälte. När ljuden från tidningen som damp ner i brevlådan väckte mig ur mitt slumrande paradis - smällen antydde ett extra tjock nummer - insåg jag att ingen var vaken. Jag väckte min herre genom att slicka honom i ansiktet. Han verkade arg på sig själv för att han sovit för länge för han skrek och viftade med armarna. Hans irritation verkade, för ett ögonblick, nästan vara riktad mot mig vilket är helfjantigt eftersom det var jag som såg till att han inte fick sparken. Konstigaste grejen dock: Han gick inte till jobbet utan satte sig med en balja kaffe och det extra tunga numret av morgontidningen. Det verkar som om han gör detta en gång i veckan men jag fattar fortfarande inte varför.
07.30: INVASION!!! Folket som bor granne med oss gjorde entré i sin trädgård nyss. Uppenbarligen för att invadera och befästa vårt hus. Genom att skälla och morra informerade jag dem att om de kommer närmare huset ska jag slita varenda lem ur kroppen på dem. Jag lyckades förhala invasionen. Detta upprepas varje dag och man tycker ju att de borde fatta galoppen till slut. Min herre assisterade genom att också skrika. Jag tror inte de hörde honom men det var snällt av honom att vilja hjälpa till.
10.00: Jag blev tvungen att flytta eftersom solfläcken jag så skönt somnat i, flyttat sig ett par decimeter. Det är inte lätt att vara hund.
13.00: Jag har världens mest omtänksamme herre. Låt gå för att han lämnade mig ensam i flera timmar men han hade i alla fall lämnat en överraskning till mig på köksbänken. Han hade till och med slagit in den. Den biten hade han gärna kunnat skippa eftersom det resulterade i att jag fick en massa plast i tänderna. Biffarna var supersmarriga, även om de var lite frusna i mitten. Jag vill inte verka otacksam men att hacka sig igenom fem centimeter stenhård biff är väl kanske inte världens roligaste.
14.00: Det var INTE roligt när min herre kom hem och upptäckte att jag inte ätit upp plasten runt min fina present. Han bara stod och pekade på alla plast bitar och yrade hysteriskt. Jag är ledsen, men han borde veta att plast ger mig gaser som inte är av denna värld. När han rullade ihop den extra tunga morgontidningen förstod jag att han tappat förnuftet så jag ilade iväg mot dörren som lyckligtvis var öppen.
16.00: Spenderade eftermiddagen med flickorna. En mycket produktiv dag. Jag lyckades märka två hela kvarter. "Skvätt som en plätt" är vårt motto. Vi tog ett mellanmål vid vårt favoritfik. Lite köttslamsor och brödkanter som serverades i runda tunnor med mycket lättflyttade lock. Sprang ihop med den där Sebbe som lyfte sitt ben irriterande nonchalant. Tror han verkligen att jag inte känner till hans lilla romans med den där hyndan Miffan från grankvarteret? De senaste tre månaderna fanns det inte en hane i stan som INTE befann sig utanför hennes staket och Sebbe fanns längst fram i gruppen. Jag förklarade för honom att jag inte vill ha med honom att göra.
17.00: Vilken överraskning!!! På vägen hem såg jag en skock skator som mumsade på en liten platt ekorre. Efter ett par dagar i solen hade kroppen mognat och utstrålade en arom som fick mina näsborrar att fladdra i samtycke. Jag rullade mig i den exotiska aromen i flera minuter och när jag ställde mig upp utstrålade jag verkligen Cologne De Vägdöd. Låt Sebbe dregla över Miffan. Han vet inte vad han går miste om.
18.00: Av alla tillfällen att få ett bad! Min herre, fortfarande sur över plastincidenten, tvingade mig att stå ute i den kalla kvällsluften medan han schamponerade och skrubbade mig gång på gång. Varje gång jag skakade av mig allt vatten så blev han också blöt. Tillslut stod han och skakade. Varför i hela världen gör han sådana här saker?
21.00: Dags att sova, fast jag får inte sova i sängen när någon är hemma. Ahhh, en hunds liv.
söndag 18 september 2011
torsdag 15 september 2011
dagbok
Hundens dagbok:
07.00 - TJOHOO, promenad! Det är det bästa som finns!
08.00 - TJOHOO, hundmat! Det är det bästa som finns!
09.00 - TJOHOO, ungarna är uppe! Det är det bästa som finns!
12.00 - TJOHOO, leka i trädgården! Det är det bästa som finns!
14.00 - TJOHOO, åka bil! Det är det bästa som finns!
15.00 - TJOHOO, ungarna kommer hem! Det är det bästa som finns!
16.00 - TJOHOO, leka med en boll! Det är det bästa som finns!
17.00 - TJOHOO, matte och husse kommer hem! Det är det bästa som finns!
18.00 - TJOHOO, hundmat! Det är det bästa som finns!
20.00 - TJOHOO, bli kliad på magen i soffan! Det är det bästa som finns!
22.00 - TJOHOO, sova i mattes och husses säng! Det är det bästa som finns!
Kattens dagbok:
783:e dagen i fångenskap.....
Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bisarra dinglande saker. De frossar i färskt kött medans jag tvingas leva på torrfoder och slemmig burkmat. Det enda som håller mig igång är hoppet att jag en dag skall lyckas rymma, och den milda tillfredsställelse jag får av att klösa på möblerna. Imorgon skall jag äta ännu en krukväxt.
Idag misslyckades jag än en gång med att döda mina kidnappare genom att försöka fälla dem med min kropp. Jag borde kanske försöka vid toppen av trapporna nästa gång. I ett försök att sätta mina förtryckare ur balans framtvingade jag en hårboll i deras favroitfåtölj. Kom ihåg: lägg en i deras säng!
Fångade en mus som jag bet huvudet av. Lade den huvudlösa kroppen vid dörren som ett tecken till mina kidnappare om vad jag är kapabel till, så att de skall gå runt i ständig skräck. Bemötandet jag fick var en massa klappar, kramar och gullande om vilken duktig kissemiss jag är. Saker och ting går inte som planerat.
På kvällen dök deras kumpaner upp för någon sorts sammankomst. Jag blev placerad i isolering under mötet, men jag kunde känna doften av deras mat och höra brottsstycken från deras kriminella planer. Tydligen var jag inlåst på grund av min kraftfulla förmåga att framkalla något de refererade till som 'allergi' - jag måste komma underfund med vad detta är så att jag kan använda det till min fördel.
De andra internerna smörar för våra fångvaktare och jag vågar inte anförtro mig till någon av dem inför risken att någon tjallar. Hunden släpps ut regelbundet ur sina bojor men återvänder frivilligt. Han är uppenbarligen efterbliven. Fågeln däremot ger intryck av att vara en informatör. Han pratar med våra kidnappare regelbundet och jag är övertygad om att han rapporterar vartenda steg jag tar. Tack vare sin placering i metallrummet är han för tillfället i säkerhet. Men jag kan vänta! Det är bara en tidsfråga innan mina planer infrias...
07.00 - TJOHOO, promenad! Det är det bästa som finns!
08.00 - TJOHOO, hundmat! Det är det bästa som finns!
09.00 - TJOHOO, ungarna är uppe! Det är det bästa som finns!
12.00 - TJOHOO, leka i trädgården! Det är det bästa som finns!
14.00 - TJOHOO, åka bil! Det är det bästa som finns!
15.00 - TJOHOO, ungarna kommer hem! Det är det bästa som finns!
16.00 - TJOHOO, leka med en boll! Det är det bästa som finns!
17.00 - TJOHOO, matte och husse kommer hem! Det är det bästa som finns!
18.00 - TJOHOO, hundmat! Det är det bästa som finns!
20.00 - TJOHOO, bli kliad på magen i soffan! Det är det bästa som finns!
22.00 - TJOHOO, sova i mattes och husses säng! Det är det bästa som finns!
Kattens dagbok:
783:e dagen i fångenskap.....
Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bisarra dinglande saker. De frossar i färskt kött medans jag tvingas leva på torrfoder och slemmig burkmat. Det enda som håller mig igång är hoppet att jag en dag skall lyckas rymma, och den milda tillfredsställelse jag får av att klösa på möblerna. Imorgon skall jag äta ännu en krukväxt.
Idag misslyckades jag än en gång med att döda mina kidnappare genom att försöka fälla dem med min kropp. Jag borde kanske försöka vid toppen av trapporna nästa gång. I ett försök att sätta mina förtryckare ur balans framtvingade jag en hårboll i deras favroitfåtölj. Kom ihåg: lägg en i deras säng!
Fångade en mus som jag bet huvudet av. Lade den huvudlösa kroppen vid dörren som ett tecken till mina kidnappare om vad jag är kapabel till, så att de skall gå runt i ständig skräck. Bemötandet jag fick var en massa klappar, kramar och gullande om vilken duktig kissemiss jag är. Saker och ting går inte som planerat.
På kvällen dök deras kumpaner upp för någon sorts sammankomst. Jag blev placerad i isolering under mötet, men jag kunde känna doften av deras mat och höra brottsstycken från deras kriminella planer. Tydligen var jag inlåst på grund av min kraftfulla förmåga att framkalla något de refererade till som 'allergi' - jag måste komma underfund med vad detta är så att jag kan använda det till min fördel.
De andra internerna smörar för våra fångvaktare och jag vågar inte anförtro mig till någon av dem inför risken att någon tjallar. Hunden släpps ut regelbundet ur sina bojor men återvänder frivilligt. Han är uppenbarligen efterbliven. Fågeln däremot ger intryck av att vara en informatör. Han pratar med våra kidnappare regelbundet och jag är övertygad om att han rapporterar vartenda steg jag tar. Tack vare sin placering i metallrummet är han för tillfället i säkerhet. Men jag kan vänta! Det är bara en tidsfråga innan mina planer infrias...
tisdag 13 september 2011
att tänka på
En uppfödares utveckling
1 året Entusiastisk
2 året Kan allt
3 året Känner sig redo att börja döma
4 året Anser att domarna ingenting kan
5 året Skaffar sig ett par hundar till
6 året Undrar varför man inte nått toppen ännu
7 året Börjar lyssna på andras avelsplanering
8 året Börjar inse att de egna hundarna inte är perfekta
9 året Börjar lyssna på goda råd
10 året Parar inte med avelshanen på modet
11 året Använder endast avelsdjur med kvalitet
12 året Börjar förstå,,,,,,,,,,
Kanske något att tänka på............
och jag är typ på år 2½!!!!
1 året Entusiastisk
2 året Kan allt
3 året Känner sig redo att börja döma
4 året Anser att domarna ingenting kan
5 året Skaffar sig ett par hundar till
6 året Undrar varför man inte nått toppen ännu
7 året Börjar lyssna på andras avelsplanering
8 året Börjar inse att de egna hundarna inte är perfekta
9 året Börjar lyssna på goda råd
10 året Parar inte med avelshanen på modet
11 året Använder endast avelsdjur med kvalitet
12 året Börjar förstå,,,,,,,,,,
Kanske något att tänka på............
och jag är typ på år 2½!!!!
måndag 12 september 2011
söndag 4 september 2011
besök
Jag har saknat hundarna så himla mycket. I lördags tog mamma med dem iaf och kom och hälsade på mig!!! älskade små varelser. jag älskar dem sååååå mycket.
Vill även bara skänka en tanke till Malin(Hönsatorpet). Jag tänker på dig och känner med dig. Kan inte föreställa mig någonting värre.
lördag 3 september 2011
fyrkant
Hunden skall stanna i alla lägen
Hunden skall sitta i alla lägen
Hunden skall ligga i alla lägen
Hunden skall komma i alla lägen
Har du detta i din hund, har du förutsättningarna att få en bra lydnadshund.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)